Fröken My, hoppning och en annorlunda träning

Igår roade jag oss med ett annorlunda pass på ridbanan. Trötter My hade tappat gnistan - pälsfällningen? - så jag bestämde mig för att hitta på något annorlunda...

Träns och så ett grimskaft som halsring blev utrustningen och så satt jag upp. Första utmaningen blev att ta sig in på ridbanan -
eltrådsgrinden var stängd. Efter lite bök och lite fusk, men utan att stiga av hästryggen kom vi in på ridbanan och grinden var åter stängd. I skritt går det oftast bra att styra utan träns, men igår var tanken att testa även i trav...

Det gick också oväntat bra till en början. Vi bröt av och lekte lite med bommarna jag lagt upp, tex backade vi mellan dem (med hjälp av tränset) och så travade vi igen. Bara det att nu började Fröken My styra rakt på det 30 cm höga hindret/ cavalettibommen jag lagt upp mitt på banan. Sedan slutade det gå så bra att trava med enbart halsring - Hopptoken My började bjuda på hindret och sögs dit som en magnet hela tiden. Inte så anmärkningsvärt för många hästar, men absolut när det gäller Fröken My, Jag skulle tro att bildserien här bredvid säger sitt...


Just dessa bilder, från 2005, visar lite högre hinder, men det är ungefär samma sak oavsett höjd. Fröken My verkar kasta sig över hinder på vinst och förlust (när hon överhuvudtaget hoppar). Jag må vara en dålig och outbildad hoppryttare, men andra hästar jag har suttit på (även unghästar) har skött sig bra mycket bättre än Hopplösa My. Jag brukar till och med varna ryttare om de lånare Fröken My - hoppning tar jag inget ansvar för. Har de en gång testat förstår de vad jag menar.

Extremhändelsen är hindret i skogen för några år sedan; ett kryss med likadana tunnor som på bilden, fast tunnorna låg ner - max 50 cm. Fröken My hoppade av så illa (från ett lungt tempo) att jag stukade foten när vi landade efter språnget. Trots att jag satt kvar på hästryggen! Unghästen; en halvsysterson till Fröken My, som inte var

riden på ett år (men körd) hoppade jag bara någon dag senare på samma hinder - han gled över.

Mer än en gång har jag funderat på om vi borde hoppträna seriöst (men vem skulle vilja träna oss eller vara i samma grupp?), men det har alltid varit något som hindrat. Jag undrar hur mycket hon skulle kunna förbättras? Som det är nu har vi ställt upp i en Clear Round på 30 cm - och vi blev felfria!! Clera Round med banhoppningshinder i skogen däremot på 50- 60 cm vägrade vi ut oss på. Nåja, detta var under det Fröken My's första år som ridhäst.

Snart därefter gav jag i stort sett upp hoppningen. Särskilt som bjudning knappast har funnits; man kan (otroligt nog) även göra annat än att hoppa. I ett försök att öka bjudningen löshoppades hon med sin dåvarande bästis - hans entusiam smittade av sig lite på henne så att hon i alla fall ville testa.

Som avslutning på gårdagens pass fick Hoppglada My löshoppa hindret; nu höjt till kanske 50 cm. JÄTTEKUL sa hon, sprang runt och kickade åt alla möjliga håll. Trötter My hade helt försvunnit, så något rätt måste jag gjort i planeringen av ridpasset.