Igår så tog Fröken My´s semester slut; jobb med matte blev det.
Eller jobb och jobb, Fröken My tyckte det var ganska skönt att se sig om i skogen och trampade på bra efter mig trots att hon går barfota. Lite "fnurr" här och där bara för att tala om att hon var med och inte hade sett skogen på länge. Dessutom stannade jag och plockade kantareller här och där och då kunde ju Fröken My beta.
Dessutom tyckte jag att hon gick konstigt fram; som om hon gick på lina. Självklart börjar jag oroa mig lite direkt och fundera på vad det kan bero på, är det någon gammal skada som nu visat sig efter vilan, har hon alltd sett ut så där, eller? Nåja, det blev lite bättre när hon värmt upp och eftersom vi ska fortsätta i samma anda framöver så får det bli vänta och se ett tag. Kanske är det en mindre smäll, kanske lite stela muskler och så länge vi skrittar i skogen så tror jag inte att det blir värre av att avvakta. Veterinären måste ju ändå komma ut om ett tag för att ultraljuda.
Det är så härligt att ha tanten hemma!
En blondin, en brunett och en rödhätta (nästan naturligt…) med olika yrkesval och på olika platser i livet – spridda åldersmässigt över mer än tio år, två hundägare, en kattägare, två mammor, en student, en gift, två nykära – har ett kärt bekymmer gemensamt, nämligen hur man får ihop vardagspusslet med hästeriet. Trots att de inte har tillräckligt med tid har de bestämt att tillsammans reflektera över ekvationen som inte går ihop sig. Det här är deras blogg. Välkommen!
fredag 29 juli 2011
onsdag 27 juli 2011
Äntligen hemma!
Igår kväll ankom vi Solberga igen. Övriga hästar blev mer imponerade än Fröken My som tyckte att efter resan var det bästa att beta. Synd bara att Mariahs kamerabatteri precis laddat ur och jag inte ens hade fått med mig min. Tjusiga var de i alla fall de tre vita när de sprang omkring.
I söndags fick jag sms om att Fröken My bara hade velat ha ett språng under denna brunst (under fredagen), jämfört med 3 och 4 tidigare gånger. Nu klarade hon sig utan hingsten tyckte hon. Hingsthållaren ville bara testa henne under måndagen så att hon inte ändrat sig. Eftersom Fröken My inte gjort det så blev det en resa efter jobbet igår tillsammans med Mariah för att hämta upp tanten. Hon kom faktiskt i trav i hagen och det känns skönt att ha henne hemma.
Åka med hem var hon därmed inte helt säker på - hon stod och tjafasade när vi skulle lasta men när vi tog fram ett par långspön gick hon på bara hon såg dem... Jag tar det som ett bevis på att hon har trivts under sin semester. Vem vill åka från en snygg karl, trevliga vänninor, lata dagar och gräs?
Nu är det bara att vänta på ultraljud...
I söndags fick jag sms om att Fröken My bara hade velat ha ett språng under denna brunst (under fredagen), jämfört med 3 och 4 tidigare gånger. Nu klarade hon sig utan hingsten tyckte hon. Hingsthållaren ville bara testa henne under måndagen så att hon inte ändrat sig. Eftersom Fröken My inte gjort det så blev det en resa efter jobbet igår tillsammans med Mariah för att hämta upp tanten. Hon kom faktiskt i trav i hagen och det känns skönt att ha henne hemma.
Åka med hem var hon därmed inte helt säker på - hon stod och tjafasade när vi skulle lasta men när vi tog fram ett par långspön gick hon på bara hon såg dem... Jag tar det som ett bevis på att hon har trivts under sin semester. Vem vill åka från en snygg karl, trevliga vänninor, lata dagar och gräs?
Nu är det bara att vänta på ultraljud...
torsdag 21 juli 2011
Nyheter från hingsten
Så hörde hingstägaren av sig idag - jovisst så brunstar Fröken My. Ultraljudet inställs därmed och vi testar en sista betäckningsomgång. Efter det får hon åka hem oavsett, så inom ett par veckor ska hon vara hemma igen.
Frågan är om det är någon infektion eller liknande som är problemet. Oavsett är det för sent att kolla och behandla detta år, så nu gäller det att hålla tummarna inför sista försöket...Tyvärr är jag inte så hoppfull, men vi får se. Övriga ston hos hingsten har ju blivit dräktiga så att han är fertil råder det ingen tvekan om.
Frågan är om det är någon infektion eller liknande som är problemet. Oavsett är det för sent att kolla och behandla detta år, så nu gäller det att hålla tummarna inför sista försöket...Tyvärr är jag inte så hoppfull, men vi får se. Övriga ston hos hingsten har ju blivit dräktiga så att han är fertil råder det ingen tvekan om.
måndag 18 juli 2011
En extra guldstjärna?
Igår kväll kom vi då hem från semestern; sådär kring 23.00 steg vi in i huset efter bilresa (1.5 h), flygresa (80 min), flygresa (100 min), bilresa (15 min) så kunde vi äntligen lägga sonen i sängen och börja packa upp; eller visst nej, vårt bagage blev kvar i Amesterdam där vi genom att ruscha rejält hann med flyget hem (som vi blivit avbokade från eftersom vi inte skulle hinna) och slapp stanna över natt i Amsterdam...
Nåja, det var idag jag tänkte berätta om:
Mika fick åka på egen semester till sin bror Wip och skulle hämtas idag; före 9.30. Sonen vägrade att sova igår under hela resan men jag fick väcka honom redan 7.30 idag så att han skulle hinna med mig och hans pappa därmed skulle kunna jobba lite. 8.30 rullade vi iväg hemifrån, tankade bilen och en timme efter start mötte vi hundvakten, lastade in hundarna (Wip ska vara hos oss en vecka) och åkte vidare till sonens mormor och morfar. De bor i närheten och ett kort stopp därpassade så att sonen kunde sträcka på benen innan det var dags att åka vidare. När jag svängde in på deras gårdsplan insåg jag att jag helt glömt alla krukväxter jag lämnad hos mina föräldrar under vår frånvaro...
Sonen lekte med mormor och morfar, jag lastade växterna; hela bagaget vart fullt (varför har jag så många växter?), lite tidig lunch till sonen och så gav vi oss iväg mot mataffären. Kylskåp har en tendens att vara ganska tomma efter två veckors utlandsvistelse.
Osäker på hur Wip skulle ta att bli lämnad i en okänd bil kände jag mig lätt stressad redan när jag gick in i mataffären. Jag sprang och for åt alla håll och plötsligt hittade jag en bra (men dyr) födelsdagspresent på rea till sonen. Telefonsamtal till maken för att höra vad han tyckte om idén; en stor kartong Lego. Toapapper, pastakartonger, flingor och musli, allt verkade ha stora kartonger. Kundvagnen vart full (som vanligt).
Halvägshem började sonen indikera att han behövde sova - visst ja, hans sovtid... Men skulle han somna i bilen skulle han inte sova så länge som han behövde eftersom erfarenheten säger att han vaknar när man lyfter in honom. Bara 10 minuter kvar hem. Oftast brukar det fungera att rycka nappen, prata, på alla sätt försöka hålla honom vaken. Denna gången insåg jag att det var lönlöst, för långt hem.
Väl hemma sov han medan jag sprang fram och tillbaka till bilen, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och....såg till att Wip inte försvinna och försökte springa hem till sin matte (ingen risk faktiskt, men man vet ju inte). Som förutspått vaknade sonen när jag lyfte in honom, men lyckades - mirakulöst - somna om i sängen så att jag kunde plocka upp alla matvarorna, slänga in frysvarorna i frysen och plocka fram ytterligare en kudde till den olyckliga Wip som gick fram och tillbaka och undrade vad han kommit till för ställe. (Det undrade jag med i vid detta tillfälle - särskilt vad alla dessa gröna blad och krukor gjorde överallt).
När jag äntligen fick min lunch (och lyckats plocka fram utrustning för att plantera om de växter min mamma sagt behövde detta, dvs de flesta, medan jag ordnade lunchen) och såg fram emot att läsa artiklarna min pappa skickat med vaknade sonen. Han skulle sitta i mitt knä och var inte det minsta medgörlig eller förstående för att mammor också behöver äta. Någon form av jetlag från semestern har gjort honom trött, grinig och allmänt gnällig idag.
När maken kom hem ett tag senare blev det lite lugnare, jag han kolla om det fanns jordgubbar kvar (japp, en liten , liten skål), plocka av sockerärtor och senare även rensa ogräs (det har VÄXT) och klippa häcken. Jag valde att klippa gräset istället för att natta sonen, men sonen tänkte inte sova utan sedan kämpade vi - hela familjen - i 1 1/2 timme. Sedan hamnade jag här.
Vissa dagar skulle jag vilja ha en extra guldstjärna i logistik/familjeskötsel.
Just, någon gång under eftermiddagen motionerade vi även hundarna hela familjen tillsamamns.
Nåja, det var idag jag tänkte berätta om:
Mika fick åka på egen semester till sin bror Wip och skulle hämtas idag; före 9.30. Sonen vägrade att sova igår under hela resan men jag fick väcka honom redan 7.30 idag så att han skulle hinna med mig och hans pappa därmed skulle kunna jobba lite. 8.30 rullade vi iväg hemifrån, tankade bilen och en timme efter start mötte vi hundvakten, lastade in hundarna (Wip ska vara hos oss en vecka) och åkte vidare till sonens mormor och morfar. De bor i närheten och ett kort stopp därpassade så att sonen kunde sträcka på benen innan det var dags att åka vidare. När jag svängde in på deras gårdsplan insåg jag att jag helt glömt alla krukväxter jag lämnad hos mina föräldrar under vår frånvaro...
Sonen lekte med mormor och morfar, jag lastade växterna; hela bagaget vart fullt (varför har jag så många växter?), lite tidig lunch till sonen och så gav vi oss iväg mot mataffären. Kylskåp har en tendens att vara ganska tomma efter två veckors utlandsvistelse.
Osäker på hur Wip skulle ta att bli lämnad i en okänd bil kände jag mig lätt stressad redan när jag gick in i mataffären. Jag sprang och for åt alla håll och plötsligt hittade jag en bra (men dyr) födelsdagspresent på rea till sonen. Telefonsamtal till maken för att höra vad han tyckte om idén; en stor kartong Lego. Toapapper, pastakartonger, flingor och musli, allt verkade ha stora kartonger. Kundvagnen vart full (som vanligt).
Väl vid bilen kom det jag fasat för - vart skulle alla dessa saker lastas in? Varför var ALLT på min inköpslista skrymmand? Åtminstone Mika är en notorisk tjuv så att placera henne bredvid matvaror är inte att rekommendera - om man vill ha dem kvar vill säga. Jag hade redan i affären förutsett detta och lastade lego, toapapper och pastakartongerna i baksätet med hundarna. Pasta luktar inte och borde inte framkalla stort habegär hos de fyrbenta passagerarna. Korven, leverpastejen och chokladen däremot fick åka på golvet under sonens bilbarnstol. Tidningsurklippen från min pappa hamnade i facket bakom förarstolen.
Halvägshem började sonen indikera att han behövde sova - visst ja, hans sovtid... Men skulle han somna i bilen skulle han inte sova så länge som han behövde eftersom erfarenheten säger att han vaknar när man lyfter in honom. Bara 10 minuter kvar hem. Oftast brukar det fungera att rycka nappen, prata, på alla sätt försöka hålla honom vaken. Denna gången insåg jag att det var lönlöst, för långt hem.
Väl hemma sov han medan jag sprang fram och tillbaka till bilen, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och....såg till att Wip inte försvinna och försökte springa hem till sin matte (ingen risk faktiskt, men man vet ju inte). Som förutspått vaknade sonen när jag lyfte in honom, men lyckades - mirakulöst - somna om i sängen så att jag kunde plocka upp alla matvarorna, slänga in frysvarorna i frysen och plocka fram ytterligare en kudde till den olyckliga Wip som gick fram och tillbaka och undrade vad han kommit till för ställe. (Det undrade jag med i vid detta tillfälle - särskilt vad alla dessa gröna blad och krukor gjorde överallt).
När jag äntligen fick min lunch (och lyckats plocka fram utrustning för att plantera om de växter min mamma sagt behövde detta, dvs de flesta, medan jag ordnade lunchen) och såg fram emot att läsa artiklarna min pappa skickat med vaknade sonen. Han skulle sitta i mitt knä och var inte det minsta medgörlig eller förstående för att mammor också behöver äta. Någon form av jetlag från semestern har gjort honom trött, grinig och allmänt gnällig idag.
När maken kom hem ett tag senare blev det lite lugnare, jag han kolla om det fanns jordgubbar kvar (japp, en liten , liten skål), plocka av sockerärtor och senare även rensa ogräs (det har VÄXT) och klippa häcken. Jag valde att klippa gräset istället för att natta sonen, men sonen tänkte inte sova utan sedan kämpade vi - hela familjen - i 1 1/2 timme. Sedan hamnade jag här.
Vissa dagar skulle jag vilja ha en extra guldstjärna i logistik/familjeskötsel.
Just, någon gång under eftermiddagen motionerade vi även hundarna hela familjen tillsamamns.
Gamla bilder III
Sommar 2009 är faktiskt inte så länge sedan...Det är Mariah och en blomsterflätad Fröken My på bild. Det är bra med hjälpredor.Och en bild på mig där jag inte är stallklädd - men som ger en vink till vad som hände kort innan Mariah övertog Fröken My. En av få gånger jag ridit utan hjälm och den ända jag suttit upp i klänning och högklackat.
fredag 15 juli 2011
Gamla bilder II
En tillfällig sommarkompis som Fröken My verkligen gillade - det är inte ofta hon putsar på andra hästar. Bilden är på samma bete som den förra bilden, men ett eller ett par år tidigare, troligen från 2004. Ridmässigt såg vi ut som nedan.
Utdragen date
Dateande My har inte kommit hem; hon verkar vilja stanna hos hingsten. Ingen bebis direkt, men det blev nya försök och nytt ultraljud om en dryga veckan. Tills dess blir det gamla bilder :-) För mig och familjen har det blivit semester i Italien medan Fröken My har semestrat hos hingsten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)