I alla fall, Fröken My skötte sig ypperligt, trots det tog det minst 30 minuter att få av två skor.
För första gången hade jag även den exellenta servicen av vettiga verktyg, något jag inte äger själv. Nu fanns det en bra bräcktång och upphuggare.
Sagt och gjort, jag satte igång, varmt som det var lät jag shortsen vara på, det kändes helt ok. För det första lyckades jag inte med att knipsa av nitarna med någon tång (som jag brukar göra). I mitt minne fixar hovslagaren skons nitar medan hoven står på backen så jag försökte glatt att använda upphuggaren med hoven i marken. Visst borde man ta nitarna underifrån, men det funkar ju inte med hoven i backen så troligen var det inte så man gjorde...De skulle nog slås av; istället för att knipsas av med tången. Till slut sa någon av de fyra människorna som studerad mig (och väntade på att jag ÄNTLIGEN skulle bli klar) att borde jag inte lyfta hoven och ta nitarna från andra hållet...
Jag fick även låna ett verktyg som man kan plocka nitarna med en och en, men så klart var nitarna väl slitna så att de inte ville greppas så lätt. Så jag slet, böjde och bände och lyckades få ut nit efter nit. Samtidigt försökte jag konversera med övriga och jobba på så fort jag bara kunde...
Resultat:
- Tja skorna kom ju av, tyvärr blev lite av hovväggen mer tilltygade än vad jag någonsin lyckats med.
- Bilden på mina ben talar nog för sig själv; var inte barbent när du leker hovslagare. Trots att det känns ok i början så är resultatet inte vackert. Det blir kläder som täcker dessa knän ett tag framöver, bytte tom i morse när jag insåg att kjolen visade knäna när jag satt.
- Jag har rejält träningsverk från knäna till höften, både på bak och framsida av låren. Det är svårt att böja sig till makren och jag tror att jag börjar närma mig 100 år eller så. En allmänt gnällig och "tyck synd om mig" attityd idag alltså.
Varför skorna så promt måste av berättar jag i nästa inlägg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar