Sadelköp

Oups; Fröken My hade fallit ur rejält i muskelmassa. Kunde eventuellt ha något att göra med, kall vinter, tjock päls, proteinfattigt hö och att min tid i stallet nästan enbart infallit efter ljusets försvinnande.

Plötsligt bråkade hon värre än någonsin när man började trava. Sparkade och kickade. Övriga höll sig på behörigt avstånd så att säga. Tur att hon är lätt att sitta kvar på. Men något var fel. Tanken dök ganska snabbt upp: Kunde sadeln vara boven i dramat? Ett ämne jag är less på sedan jag provat, bytt och stoppat om ett antal gånger. Troligen skulle det bara vara tillfälligt dessutom! Fast för att få till överlinjen så att sadeln hon hade passar krävs jobb – och troligen inte med den sadeln. Tur att det fanns en bomlös i stallet att prova för att se om sadeltanken kanske kunde vara rätt!

Lyxfröken My verkade (såklart) föredra sadeländring och svarade inte optimalt på paddar till bomsadeln. Vad annars? Hon är en prinsessa som vill att jag fullständigt överöser henne med dyra saker och på alla sätt försöker motivera mig till nya inköp. Varför nöja sig med en padd om hon kan få en hel sadel.

Efter bara en ridtur var jag nästan redo att skicka efter sadel; den behövdes ju omedelbart! Igår! Inte vänta flera månader, eller vela fram och tillbaka. Testa, fundera prova… skicka efter en annan sadel bara för att konstatera att den var sämre...Vaddå att den skulle kosta omkring 8000. Det är ju inte så farligt för en ny sadel… Begagnat verkade inte existera (förvånande?). Att jag för mindre än en månad sedan inte ansett mig ha råd att gå till tandläkaren (rutinkontroll och hittills har tänderna alltid varit bra) eller köpa ny säkerhetsväst eller kläder till mig själv - så vaddå? En ny sadel kan vara skillnaden mellan att kunna rida överhuvudtaget; att kunna försöka lösa de problem Lyxhästen My har. OM det nu var sadeln?

Fast jag ville passa på att prova någon gång till för att vara säker innan jag beställde. Under tiden han jag börja googla. Det finns massor med modeller och egentligen blev jag alltmer intresserad av de som kostar minst det dubbla i priset. Oväntat? De ser ju mer ut som ”riktiga” sadlar och skulle ju fylla drömmen sedan många år om en dressyrsadel… Fast så var det ju priset återigen. Och inte kunde jag prova innan heller. Väldigt mycket som att köpa grisen i säcken, kanske få returnera och stå utan igen, vänta ännu längre. Inte precis en ”quick fix”.

Efter tre tester med den bomlösa slängde jag in en beställning precis före läggdags. I lönndom. Trots allt gjorde jag ett klipp; hittade en återförsäljare utomlands som gjorde att sadeln med frakt bara kostade dryga 6000! Att det sedan krävdes specialschabrak (dyrt så klart), och lite andra detaljer har jag hållit hemligt för maken. Först funderade jag på om jag kunde hålla hela sadelköpet hemligt, men insåg att det kanske inte var det bästa alternativet trots allt. Kan vara svårt att gömma ett paket innehållande en hel sadel. Han är redan rätt less på – eller bara oförstående inför – de (enorma) kostnader Fröken My medför. Sadel har du ju redan, typ.

Så nu sitter jag här och väntar, ivrig att få springa och köpa alla extra detaljer som också behövs; stigläder, sadelgjord… Kära maken – köp gärna den där dyra airbruchen du pratade om.